Satt här nere tidigare och kollade lite på datorn.
Arvid låg uppe i vår säng och sov.
Plötsligt hörde jag en duns och sedan ett galltjut.
Arvid hade trillat ur sängen.
Lite näsblod och en röd fläck/bula i pannan är det som vittnar om vad som hänt.
Förbannar mig själv för att jag inte fattat att den tiden är förbi när han kan sova ensam i vår säng.
Instagram
9 år sedan
4 kommentarer:
Usch ja, man fasar verkligen för det. Vilmer har än så länge inte rasat ner, men båda syskonen har gjort det när de var små. Jag brukar bulla upp med täcken och kuddar runt om, som en liten båt ungefär, men det kanske inte hjälper om det rullas friskt i sömnen.
Stackars lille Arvid!
Ajajaj... stackars liten..
Stackarn, men tur att bebisar är mjuka i kroppen ändå. Kram till er båda.
Jag hade faktiskt lagt täcket och två kuddar runt honom som skydd. I vanliga fall brukar jag knö in dem under bäddmadrassen, men han BRUKAR alltid ligga still och framför allt säga till när han vaknar. Så jag var lat... Han måste vaknat och bestämt sig för att rulla på upptäcksfärd på egen hand...
Skicka en kommentar