onsdag 28 oktober 2009

Liten blir stor

Idag har Arvid varit hos frisören för första gången. Det tog en halvtimme, men kändes som en timme! Blicken han gav till tjejen som klippte honom hade kunnat döda... Han försökte ducka för saxen. Komma här och vika ner mina öron - tycktes han säga. Men fin blev han i alla fall. Vi sparade rätt mycket hår, men klippte bort de långa lockarna vid öronen och den värsta hockeyfrillan i nacken. Det är nog första gången jag suttit på golvet bland allt hårklipp när jag varit hos frisören. Andras avklippta hår är faktiskt rätt äckligt, om jag får säga vad jag tycker! Stackars A tappade nappen i detta avklippta hår... BLÄ!

Är lite fundersam över ett sår som A har på ena pekfingret. Det läker inte som det ska och har nu blivit inflammerat och blivit som en bula. Kanske inte så konstigt med tanke på att jag idag kom på lillstrumpa med att GNAGA på sitt finger. Trodde först att det kliade i såret, men killen gnager även på hela handen och armen. Måste vara kli i tänderna. Eller?! Sen gräver han ju som en tok i sandlådan och jag vågar inte tänka närmare på hur mycket skit det finns i den sanden! I morgon får pappan ringa vårdcentralen så får vi se om vi måste göra något speciellt åt det.

Sen måste jag ju bara berätta om hur söt lillstrumpa är när han ger sin napp till fjällugglan (obs! ett gosedjur). Med ett rejält tag med den ena armen kring ugglans kropp trycker han nappen mot näbben. Mammahjärtat smälter så gulligt är det!

tisdag 27 oktober 2009

Ensamma på torpet

Pappan har rymt till Oslo ett par dagar. Mamman och lillstrumpa (senaste namnet...) härjar fritt och har haft en jättebra dag. Vi har lekt i sandlådan och tagit hem typ 2 kilo sand, filosoferat i gungan, sorterat tvätt, plockat ur diskmaskinen, läst bok, tittat på pingviner på film, borstat tänder, klappat på Morgan, klättrat i trappan - ja, sånt där man gör när man är hemma. Mamman är mycket nöjd med dagen. Och jag tror att lillstrumpa är det också.

För övrigt har två kindtänder i nederkäken har tittat fram, ja kanske inte idag men de senaste dagarna... Förklarar de floder som han har dregglat på sistone!!

Och nej, han går inte idag heller. Fast jag tror att han egentligen kan, bara det att han är en sån fegis.

torsdag 22 oktober 2009

Nope, han går inte!

Det är svaret på frågan som jag fått vid några tillfällen de senaste dagarna. För det verkar som om de där stapplande stegen på egen hand härom veckan var en engångsföreteelse. Han har däremot lärt sig att krypa "ordentligt". Så numera ser han inte ut som en rultig järv som tar sig fram genom huset - utan mer som ett ordinärt barn. Yej!!

onsdag 21 oktober 2009

Stoppa inte tejp i munnen!

Du vet sån där brun, bred tejp man kan köpa på stooooor rulle och som man använder när man slår in stooora paket?
Stoppa inte sån tejp i munnen när du slår in paketet - ja, så där som man ibland gör när man måste ha händerna fria för att vika ner t ex omslagspappret.
Snälla gör inte det.
För om du gör det finns stoooor risk att halva läppen hänger med när du sedan ska ta ur tejpbiten ur munnen och sätta fast det på paketet.
Och sen, när du står där med halva läppen på en tejpbit och grinar illa av smärta med den andra halvan av läppen, ja den som fortfarande sitter fast i ansiktet, mer som mer ser ut som och känns som ett stooort köttsår - kom då ihåg att det var jag som varnade dig...

lördag 17 oktober 2009

Slånbärsplockning

Idag har hela familjen varit iväg på slånbärsplockning. Jag har således sprättat upp diverse nagelband och har rivit låren sönder och samman. Men vädret var underbart vackert med klarblå himmel och sol (det brukar ju vara det när det är klablå himmel...). En liter slånbär hann vi få ihop innan gnället i familjen tyckte att det nu fick det vara nog. Nu ska här tillverkas slånbärslikör!

måndag 12 oktober 2009

Första egna steg

Idag tog vårt lilla troll sina första egna steg!! Jag har varit hemma med A idag då pappa har varit på jobbet. En liten trött och grinig kille blev väldigt glad när pappa kom hem (han är ju favoriten...) och tog stapplande steg för att möta honom i hallen!

lördag 10 oktober 2009

Imse vimse

Är Arvids nya favoritsång. Han kan rörelserna och gör dem i förväg, som för att visa att han kan! Mammahjärtat svämmar över lite i taget...

Idag har vi annars varit och hämtat nya cykeln. Vi hann tyvärr inte att provcykla den hemma idag, men i morgon ska vi ta oss ut en sväng. Fast cykeln känns nästan för fin för att användas!

tisdag 6 oktober 2009

Nä, nu flyger jag hem!

Hemma hos oss går Mamma Mu och Kråkan för fulla muggar. Jag tror att päronen i familjen tycker att det är roligare att lyssna på än vad den lilla draken tycker... Jaja.

Idag har allt gått med halvfart. Har svårt att komma igång med högen av arbetsuppgifter som ligger och väntar. Tänk att det inträffar när man har som mest att göra?! Förmodligen beror det på att jag har en liten, liten förkylning i kroppen som varken vill bryta ut eller ge sig. Sedan så går jag och väntar på det trevliga besöket från Uppsala som ska komma och bo hos oss över natten. Så ja, det kanske finns ett par anledningar till att det går lite långsamt på jobbet idag.

Tänkte passa på att berätta att jag har beställt en finfin Skeppshult-cykel för födelsedagspengarna jag fick när vi hade 31-årsfest! Tack alla ni som gjorde detta svindyra köp möjligt! Det blev en cykel, en barnsadel och två hjälmar (en som är ser ut som en geting, obs! ej mammans om någon nu trodde det...). Och insamlingen som mina snälla arbetskollegor hade genomfört resulterade igår i en perkolator och ett strykjärn! Tack, tack även till er!!

Bjussar här på en liten Arvid-bild, tagen i morse när jag tänkte fota honom i presentmössan. Alla kläder är sydda av mamman (ååååååhhhh, är det ett imponerat sus jag hör gå genom publiken?). Värsta färgkrocken - men söt är min lille plutt när han spelar på bongotrummorna. Ja, bongotrummorna ja, de är en del av tre (bongotrumma, ukulele och munspel) som mamman och bäbisen också fick i 31-årspresent.


Nä, nu är jag trött på det här. Nu flyger jag hem!

söndag 4 oktober 2009

Onekligen har börjat blogga igen...

...och jag hade typ missat en halv månads inlägg!
Men yippi vad kul det var att återigen få läsa Lisas härliga inlägg!