tisdag 21 april 2009

Flangel?

Jag har ju börjat jobba en dag i veckan. Det är både kul och jobbigt. Kul att få träffa kollegor (jag har en himlans trevlig arbetsplats *blink blink*) och att få anstränga hjärnan med något annat än att fundera på om jag bytte blöja innan jag gav A mat eller inte... Jobbigt för att man (konstigt nog) blir väldans trött av att anstränga hjärnan med något annat än att fundera på om jag bytte blöja innan jag gav A mat eller inte... Det resulterar i små roliga episoder.

Mitt jobb innebär att man titt som tätt har möten med exploatörer och kommunpolitiker. Det gäller alltså att man är vältalig och har huvudet på skaft. Speciellt när man är ung tjej och har håret uppsatt i två tofsar och har converse-skor. Då gäller det att ha pondus - och jag gör verkligen mitt bästa för att inge pondus (tofsarna gör det hela lite till en utmaning och jobbet lite mer spännande!). Idag hade jag således möte med fyra män i sin bästa ålder. Det var första gången jag mötte dessa herrar och jag var ensam kvinna och enda tjänsteman på mötet. Herrarna hinner nästan inte mer än innanför dörren förrän jag gör min första språktabbe. Efter att vi presenterat oss säger jag "någon av er får gärna komma och göra mig sällskap på den här flangeln". Blaha! Vad var det där - flangel?! Oj, vad jag måste vara förtroendeingivande! Jag slätar över min felsägning så gott det går och vi fortsätter mötet... Mitt under mötet så hittar jag helt plötsligt inte ett ord, där sitter jag och mitt i en mening så börjar jag gapa som en fisk - vad i helskotta hette det nu igen, det där braiga ordet som vi så gott som DAGLIGEN använder i planeringssammanhang? Efter en stunds gapande kommer jag på det - just det allmän platsmark - så var det ju! DOOOH! Jag hör ett kvävt skratt från arkitekten i sällskapet... Himlans skit, gäller att släta över det här med! Två timmar senare avslutar vi mötet och mina felsägningar och minnesluckor (för det inträffade några sådana, ja) till trots, tror jag nog att jag ändå gick därifrån med hedern i behåll *PUUUUUH*.

I'm back on track!

Inga kommentarer: