Skratta eller gråta?

Jag vet inte om jag ska skratta eller gråta. Så här ser det ut hemma hos mig just nu. Det är ingen vidare bild, men det spelar egentligen ingen roll. Det är kaoset jag vill visa. Och det framgår av bilden oavsett kvaliteten förmodar jag... Så här ser det i alla fall ut allt som oftast hemma hos oss. När jag alldeles nyss, smidig som en gasell (nåja...), hoppade mellan alla grejjor för att hämta något som hamnat längst under röran så slog det mig att det här måste jag ju bara visa. Tänk att man kan vänja sig vid att ha det så här?! Fattar inte hur alla andra lyckas hålla det städat och undanröjt när man har småbarn. Och vi har bara en...



Arvid har blivit förkyld så igår fick han stanna hemma från dagis (annars har det gått bra!). Idag är han knappast piggelinare - det är väldigt gnälligt och snorigt. Pappan har stuckit en sväng till götet för att hälsa på gamla polare. Han såg ut att tycka att det var rätt skönt att lämna hemmet för ett dygn... Kan man klandra honom?